Farbror Kalles Horn!!! Det ligger på vinden, någonstans! Vi flög upp för trappan och hittade detta underverk. Måhända kanske drabbat av fläcktyfus, men det är ljuva toner som nu stöts ut över nejden.
måndag 28 september 2009
Skatter på vinden
I morse försökte jag få pappa att börja spela tvärflöjt. Det var inte helt enkelt, men heller inte omöjligt. Vi (ja... det kanske mest var jag...) började fundera över vilket blåsinstrument som skulle passa honom bäst. (Jag har en idé om att alla människor skulle bli lite lyckligare av att blåsa lite mer).
Farbror Kalles Horn!!! Det ligger på vinden, någonstans! Vi flög upp för trappan och hittade detta underverk. Måhända kanske drabbat av fläcktyfus, men det är ljuva toner som nu stöts ut över nejden.
Farbror Kalles Horn!!! Det ligger på vinden, någonstans! Vi flög upp för trappan och hittade detta underverk. Måhända kanske drabbat av fläcktyfus, men det är ljuva toner som nu stöts ut över nejden.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Tror absolut att blåsandet i det där hornet gör människan lyckligare. Blir faktiskt lite lycklig bara genom att titta på bilderna här. Man får lust att springa ut och tuta lite. Jag har ju inget fint horn, men man kanske bara kan låta högt i största allmänhet.
SvaraRaderaTack för inspiration!
/Ulrica Rydin
Jag tror det funkar bra att låta högt på vilket sätt man vill. Bara det låter!
SvaraRadera